Utsatt för diskriminering eller vill du
veta mer om vad diskriminering är
och hur det påverkar?

Till oss kan du vända dig om du har blivit utsatt för diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder. Vi kan ge rådgivning i frågor som handlar om diskriminering och stöd till dig som blivit utsatt. All rådgivning hos oss är kostnadsfri.

Vi erbjuder också utbildningar och upplysning om diskrimineringslagen, mänskliga rättigheter, diskriminering och normkritik i olika sammanhang. Bland annat har vi ett flerårigt samarbete med Region Skåne där vi utbildar personal i diskrimineringsfrågor, arrangerar årligen Antirasistiska Filmdagar i Helsingborg för gymnasieungdomar och allmänhet, samt har senaste åren haft olika samarbeten och workshops med bland andra ABF Åstorp och ABF Helsingborg, Klippans kommun och filmdagar, Olika men lika, Fryshuset Helsingborg, Helsingborgs stad, @Plantan, Idé A och Attention samt har hållit i seminarier vid Mänskliga Rättighetsdagarna tillsammans med andra antidiskrimineringsbyråer. 

Följ oss och läs mer om aktuella händelser och projekt i våra SoMe på Facebook eller Instagram.

Välkommen hit!
Här finner du mer information om vad ADB Norra Skåne är.

Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne har funnits i Helsingborg sedan år 2002 och idag sträcker sig vårt upptagningsområde över 15 kommuner i Skåne samt Kronoberg i södra Småland. Vi på byrån arbetar rådgivande, utbildande och opinionsbildande på olika vis i frågor som rör diskriminering och diskrimineringslagen. Det innebär att vi arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och samtidigt stödjande för dig som blivit utsatt för diskriminering eller misstänker att du blivit det. Byrån är en ideell förening och en av 18 antidiskrimineringsbyråer i hela landet.

Vem som helst kan bli medlem i föreningen och då vara med och påverka arbetet i strävan för rättvisa, inkludering och jämlikhet. Som medlem har du rösträtt vid årsmötet, förutsatt att du blivit medlem senast två veckor innan mötet. Föreningen har en styrelse ansvarar för driften av verksamheten och ett kansli med tre anställda som arbetar på byrån. 



Nytt hos Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne

 
250417
 
Rådgivningen är öppen för dig som behöver hjälp!
Hit kan du som blivit utsatt för eller misstänker att du blivit utsatt för diskriminering vända dig för vägledning och stöd. Maila radgivning@adbnorraskane.se eller fyll i kontaktformuläret nedan så återkommer en av våra jurister till dig.
 
——–
Vi önskar alla en glad och god påsk! Under de röda dagarna är byrån stängd men det går alltid att maila oss ändå på både
rådgivnings- och informationsmailen. Vi återkommer till dig så snart vi kan efter helgerna. Ta hand om er och varandra.
——–
 
Välkommen till en viktig och aktuell lunchföreläsning som handlar om rätten till ett hem. Jan Jönsson som arbetar på Hemlösas Hus i Helsingborg, gästar oss och berättar om hemlöshetens verklighet och utmaningar men också om hopp och framtidsvisioner.
Enligt en undersökning Socialstyrelsen presenterade 2024 lever 27 000 personer i hemlöshet i Sverige. Där till finns ett mörkertal människor som saknar hem. Hur kan det bli så och vilka stereotypa bilder om hemlöshet behöver vi slå hål på för att skapa förändring?
 
Välkommen den 24/4 klockan 12.00 till scenen på Helsingborgs Stadsbibliotek för att ta del av samtalet. Föreläsningen live-streamas för dig som inte kan vara på plats. Det är gratis att delta.
 
Lunchföreläsningarna producerar och arrangerar vi på ADB Norra Skåne tillsammans med ABF Helsingborg och med hjälp av Stadsbiblioteket i Helsingborg. 
 
 
——
Nytt poddavsnitt finns att lyssna på! I denna episod samtalar Sarah från Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne och
Yonas med Jerk Elmén från Malmö mot Diskriminering .
Vi dyker ner i religion och annan trosuppfattning som diskrimineringsgrund och ställer frågan om vad religion är och varför det kan vara ett område som kan leda till dömande och maktmissbruk. Under samtalets gång stannar vi till vid brännpunkter som när olika rättigheter verkar stå emot varandra, och ger exempel på hur man kan jobba med
inkludering utifrån religiös identitet.
Podden produceras tillsammans med ABF Helsingborg.
 
——- 
 
 
Under vårens andra lunchföreläsning höll Jerk Elmén från @Malmö mot Diskriminering en varm och engagerande föreläsning om religion och annan trosuppfattning ur ett diskrimineringsgrundsperspektiv. Han pratade om varför religion och trosuppfattning ligger till grund för dömande och diskriminering, men framför allt om hur det kan förebyggas och på vilka sätt vi kan möta varandra med respektfull nyfikenhet fastän vi bär på olika uppfattningar om vad som är sant.
Missade du föreläsningen? I dagarna som kommer släpper vi ett podd-avsnitt där vi tillsammans med Jerk djupdyker i en del av föreläsningens innehåll.
 
Lunchföreläsningarna på stadsbiblioteket, Helsingborg arrangerar och producerar vi tillsammans @abfhelsingborg. Alla föreläsningar live-streamas för den som inte kan vara på plats fysiskt.
 
 
 
 
Kommande föreläsningar
 
 
 
————
 
Vill du att vi ska besöka din organisation eller arbetsplats för att informera om hur vår verksamhet kan finnas för er?
 
Vid ett sådant tillfälle kan vi berätta hur vi arbetar och hur ni kan komma i kontakt med oss för utbildning, eller hänvisa någon till vår rådgivning vid misstanke om diskriminering. Det ger oss också tillfälle att skapa goda dialoger för att kunna kunna identifiera behoven i samtiden för att utveckla vår stödjande och förebyggande funktion i civilsamhället.
Under marsmånad har vi gästat Attention Helsingborg/Ängelholm och Helsingborgs stads lärträff för anställda inom stadens förvaltningar, och då berättat om byråns verksamhet och hur en kan komma i kontakt med oss. Det har varit uppskattade möten och vi vill gärna träffa fler.
Tveka inte att höra av dig/er till oss om du/ni också vill få mer information.
Varmt välkomna att maila på info@adbnorraskane.se
 
——–
 
 
 
 

Vi poddar tillsammans med ABF-podd / ABF Helsingborg. Yonas Lindskog leder samtalen tillsammans med Sarah från ADB Norra Skåne. I sista avsnittet från 2024 samtalade vi med socionom & yogalärare Eveliina Sinisalo där vi pratar om självomsorg som en form av feministiskt motstånd mot strukturell diskriminering. Lyssna här.Bland tidigare avsnitt hittar du samtal med Jo från Ung HBTQ/HBG och Michael Popoola/Utbildningscentrum Malmö.

 
 

——-

Missa inte artikeln med Diskrimineringsombudsmannen

Lars Arrhenius längst ned på sidan om du vill veta mer och lära dig kring vad diskriminering är.

 

 

 

Vårt uppdrag och vårt upptagningsområde.

Vi arbetar med att ge kostnadsfri rådgivning till personer som upplever att de blivit utsatta för diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar även förebyggande mot diskriminering genom utbildning, informationsspridning, opinionsbildning, projekt, kultur och att skapa rum för samtal.

Vår verksamhets drivs främst med ekonomiskt stöd från Helsingborgs stad och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Vår verksamhet täcker följande 15 kommuner i nordvästra och nordöstra Skåne: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Osby och Östra Göinge och Kronoberg.

Projekt & arrangemang

Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne driver olika projekt och anordnar arrangemang i syfte att förebygga diskriminering. Vi samarbetar ofta med bland annat andra ideella organisationer, studieförbund och kommuner.

Information om samtliga event finns på vår Facebooksida och vår Instagram.

Bilden är från oktober 2024 då vi deltog i Rädda Barnens projekt Kärleken är fri.

Medlemskap

Ta ställning mot diskriminering och för de mänskliga rättigheterna – bli medlem!
Genom ett medlemskap i Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne tar du ställning mot diskriminering och för allas lika rätt i samhället. Som medlem i föreningen bidrar du inte bara eko­nomiskt, du har även rösträtt under årsmötet, och blir inbjuden till aktiviteter och evenemang som vi anordnar.

Medlemsavgift

Enskilda personer 150 kr
Pensionär/student 75 kr
Organisation/förening 300 kr

Medlemsavgiften sätts årligen in på bankgiro 5123-1769. Glöm inte uppge namn, adress och kontaktuppgifter i samband med insättningen!

Du kan också swisha in din medlemsavgift till nummer 123 568 3750, uppge ditt namn och din e-post.

Personal

På Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne arbetar två jurister på 80 %, samt en kommunikationsansvarig/projektledare på 50%.  Vårt team arbetar tillsammans för att konkretisera vårt syfte som rådgivande, stödjande, utbildande, engagerande, informerande och opinionsbildande i frågor som rör mänskliga rättigheter och diskriminering i civilsamhället. 

Styrelsen

Våra styrelseledamöter har kunskaper och erfarenheter inom olika frågor relaterade till antidiskrimineringsverksamhet, så som arbete med mångfald, integration, hbtq, minoritetsfrågor och mänskliga rättigheter. 

Styrelsen

Ordförande: Dimitrij Aleshkov

Kassör:  Nathalie Filipovic

Ledamot: Matej Kopechny

Ledamot: Niclas Berneling

Ledamot: Åsa Alm

Ledamot: Catarina Månsson

Ledamot: Vakant

 

Antidiskriminering - intervjuer, artiklar och mer kunskap

Här publicerar vi intervjuer, artiklar och annan kunskap om antidiskrimierande arbete, hur diskriminering fungerar, vad det och och framför allt vad man kan göra åt det. 

Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman svarar på frågan:
Vad är diskriminering?

Enkelt beskrivet handlar diskriminering om att någon blir orättvist behandlad och inte ha lika rättigheter som någon annan i skolan, på jobbet, i bostadskön, i affären, i sjukvården eller någon annanstans p g a t ex ålder eller etnisk tillhörighet.

Men vad som ryms inom begreppet diskriminering är inte alltid så tydligt. Många gånger tänker en kanske inte ens på att normer, värderingar och föreställningar om människor på individ- eller gruppnivå är sådant som skapar grogrunder för orättvisor.

Det finns flera sorters diskriminering. Till exempel kan det handla om en sorts stress upplevd av en utsatt person som tillhör en minoritetsgrupp. Stressen beror på att personen utsätts för andra personers diskriminering som kommer ur föreställningar, stereotypa uppfattningar och kränkningar som föds utifrån normer. Detta kallas minoritetsstress.

Diskriminering kan också handla om nedvärderande handlingar, ord eller förhållningssätt som inte sällan sminkas över och istället kallas humor, skämt eller ”komplimang”. Dessa handlingar kan räknas – medvetet eller omedvetet – som norm eller jargong i vissa sammanhang, men innebär nedvärdering eller ett hot för den som blir utsatt.

I Sverige finns en diskrimineringslag som baseras på sju diskrimineringsgrunder*. Denna lagen är väldigt viktig och nödvändig i arbetet för att alla ska ha samma rätt till rättvisa och jämlikhet. Men all orättvis behandling klassas inte som diskriminering enligt den. För att det ska vara diskriminering i lagens meningen måste det finnas ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Det finns dessutom områden i samhällsfunktionerna som inte faller under diskrimineringslagen t. ex. polisen. Det innebär att en polis faktiskt kan agera diskriminerande utan att det går att upprätta rättvisa i efterhand.

För att kunna förebygga, få syn på och åtgärda diskriminering måste man kunna identifiera det. Det innebär bland annat att skaffa sig kunskap om det och bli uppmärksam på sin egen inställning till andra. Eftersom diskriminering existerar nästan överallt i samhället, är det viktigt att alla får en dos av det och att samtalet kring det hålls vid liv så att diskriminering inte kan få fäste.

ADB Norra Skåne har mailat diskrimineringsombuds-mannen Lars Arrhenius för att låta honom berätta mer om diskriminering för dig som vill veta mer.

Han menar att arbetet mot diskriminering ytterst handlar om att undanröja olika former av hinder för allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter: från lagstiftning ner till gräsrotsnivå där vi alla kan ställa oss frågan om vi har föreställningar om varandra som leder till kränkande eller diskriminerande bemötande.

Hej Lars. Skulle du vilja berätta lite om vem du är och vad du arbetar med? Jag är Sveriges diskrimineringsombudsman och chef för den myndighet som enligt lag har uppdraget att motverka och förebygga diskriminering i Sverige.

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius. Fotograf: Thomas Gunnarsson. Bild från do.se.

Om man ser på diskriminering utöver lagens definition, hur skulle du beskriva det då? Diskriminering är enkelt uttryckt om någon blir sämre behandlad än någon annan och det har samband med till exempel kön eller en viss hudfärg. Det kan handla om föreställningar om en viss grupp hos den som diskriminerar och att dessa föreställningar får styra behandlingen av en individ. För mig handlar arbetet mot diskriminering ytterst om att undanröja olika former av hinder för allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter.

Kan du nämna några gråzoner där diskriminering kan förekomma i samhället och ge exempel på hur det kan ta sig uttryck? Vi vet att diskriminering förekommer inom alla samhällsområden och att det är ett utbrett samhällsproblem. Vi vet också att det är långt fler som upplever diskriminering än som faktiskt anmäler det. Men det kan också vara svårt att påvisa att det i en specifik situation har varit fråga om diskriminering. Ta åldersdiskriminering i arbetslivet som exempel. Det talas mycket om att det finns en omfattande ålderism i vårt samhälle och studier på en aggregerad nivå pekar mot att arbetssökande redan från 40-årsåldern i högre utsträckning sållas bort och att det därmed blir svårare att bli kallad till intervju. Men i de enskilda fallen är det ofta så att den arbetssökande och arbetsgivaren/rekryteraren har helt olika uppfattning om vad som har varit skälet till att den enskilde sökande har valts bort.  På bostadsmarknaden, särskilt på hyresbostadsmarknaden, där vi vet att det är svårare för vissa grupper att få tag i en bostad, är problemet att det ofta brister i insynen på vilka kriterier som ligger till grund för tilldelning av hyresbostäder. Det är alltså svårt för den enskilde att påvisa att det har varit diskriminering som har legat till grund för att hen har blivit bortvald.

 En helt annan fråga är att det finns stora och viktiga områden som inte omfattas av något förbud mot diskriminering i diskrimineringslagen, som till exempel när polisen och tullen fattar beslut om ingripanden. En rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som kom förra året visar på stora risker för diskriminerande etnisk profilering i polisens arbete, men om och när det sker har exempelvis DO inte någon möjlighet att utöva tillsyn eller utkräva upprättelse för den drabbade då det idag inte omfattas av diskrimineringslagens förbud mot diskriminering. Det är ändå glädjande att regeringen har sagt att man vill åtgärda detta, så det är ju något vi hoppas ska kunna komma att ändras inom en snar framtid.

Vilken är den största svårigheten för att komma åt diskriminering och kunna motverka den ur DO’s synvinkel? Vi har idag en stark och tydlig lagstiftning som förbjuder diskriminering. Den ska ge individer skydd mot diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och inom en rad samhällsområden. Däremot är inte skyddet heltäckande. Det kan tänkas att diskrimineringsgrunderna skulle behöva kompletteras med ytterligare diskrimineringsgrunder, som till exempel språk, och det finns områden där det saknas ett fullgott skydd mot diskriminering eller där det skulle behöva stärkas, som till exempel inom delar av föreningslivet eller inom offentlig verksamhet, som polisen.

En annan svårighet är att inte alla människor känner till möjligheten att anmäla när man utsatts för diskriminering eller vad som krävs ifråga om t ex bevis för att kunna utreda och ta fallet vidare. Jag tror generellt att det behövs mer kunskap om rätten att inte diskrimineras och vad man kan göra för att komma till rätta med problemet, både bland ansvariga myndigheter, arbetsgivare etc och bland de som riskeras att utsättas för diskriminering.

Ytterligare en annan svårighet är att många också själva väljer att inte anmäla det de varit med om, av rädsla för att det ska göra situationen värre eller att det ska leda till andra negativa konsekvenser. Jag skulle önska att det var mer tillåtande i vårt samhälle att påtala möjliga missförhållanden men även i den här delen behövs det mer kunskap om det repressalieförbud som finns i lagen.

Hur kan en få syn på diskriminering på t. ex. en arbetsplats eller i skolan? Arbetsgivare har enligt diskrimineringslagen en skyldighet att arbeta med så kallade aktiva åtgärder, det vill säga ett förebyggande arbete för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Det här arbetet ska ske kontinuerligt i fyra steg, där arbetsgivaren ska undersöka risker för diskriminering eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter, analysera orsaker till upptäckta risker, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att undanröja riskerna och slutligen att följa upp det genomförda arbetet. En arbetsgivare som systematiskt och kontinuerligt gör detta har också goda förutsättningar att upptäcka diskriminering, när den sker, men också innan den sker.

Också inom utbildningsområdet finns det krav på att arbeta med aktiva åtgärder.

Vad skulle du säga är det generellt viktigaste för var och en att veta om när det kommer till diskriminering i samhället i dag? Ingen ska behöva utsättas för diskriminering – det är en mänsklig rättighet.

Jag tänker att det är viktigt att bemöta och agera i förhållande till andra människor utifrån att alla är individer och inte handla utifrån föreställningar om grupper. Att reagera när någon blir utsatt för diskriminering är också centralt. Men både på individ- och samhällsnivå är det första vi alla kan göra att ifrågasätta om det finns (hos en själv eller i den verksamhet man befinner sig i) föreställningar som kan leda till att vi ser på och behandlar våra medmänniskor olika, på ett sätt som kan vara kränkande eller diskriminerande. Jag tror att det är viktigt att tänka utifrån principen om allas lika rättigheter och möjligheter. Både på individ och samhällsnivå.

*De sju diskrimineringsgrunderna:

Etnisk tillhörighet

Ålder

Kön

Könsidentitet eller könsuttryck

Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning

Funktionsnedsättning

Källor:

www.levandehistoria.se

www.nathatshjalpen.se

www.do.se